Fagraslätt

Text och foto Malin Åkerskog

På vägen mot Fagraslätt passerar vi stora fält med grödor i precis samma höjd, och precis samma färg. Monokulturer i fält efter fält som kräver stora traktorer och trots det böljande skånska landskapet får vi en känsla av USA. Sen svänger vi in hos Per Modig, som bjudit oss att se hur hans ekologiska lantbruk går till.

”Ser ni vägen över åkern? Kör där, jag är och harvar på andra sidan den övergivna ladan” säger Per. Sagt och gjort åker vi till honom och möts av en traktor som skulle se hemma ut i en bok om Pettson & Findus. ”Jag odlar ju helt ekologiskt, så jag använder inga bekämpningsmedel utan får göra lite mer mekaniskt jobb, till exempel att ogräsharva” säger Per. När han ogräsharvar rörs jorden runt, vilket hindrar ogräsen från att få fäste och dessutom luftas jorden. För Per som har ett helt ekologiskt lantbruk är det minst lika viktigt att vårda jorden som att bekämpa ogräs.

 

 

Ät sånt som odlas här!

Pers gård Fagraslätt ligger norr om Kristianstad och han bor här med sin fru Katrin och fyra barn. Här odlas bönor, linser, quinoa och ärter som klarar vårt nordiska klimat. ”Det äts ju bönor och linser i Sverige och då tyckte jag att vi måste iallafall försöka att odla dem här” säger Per och fortsätter ”jag tycker inte att vår konsumtion ska orsaka miljöpåverkan i andra länder, som den gör när den behöver fraktas långt. Torkade produkter kan du dessutom äta året om, och under vinterhalvåret komplettera med groddar.”.

 

 

Omställningen en dyr process

Per jobbar inte bara med sin egen gård, han delar också med sig av sitt stora intresse och kunskap om ekologisk odling till andra lantbrukare som redan har, eller vill ställa om till, ekologisk odling. Att något får märkas med ordet ”ekologiskt" innebär att gården och grödorna gått igenom en rad tester och omställningar i sina processer. Det är dyrt både för att själva certifieringen kostar pengar. Men också för att från dagen som producenten börjar ställa om sitt lantbruk och odla ekologiskt, måste den vara helt ekologisk men utan att kunna säljas med märkningen förrän efter två år. Det är bra för konsumenten eftersom märkningen med sina hårda kontroller blir ett enkelt riktmärke för bra mat, men för lantbrukaren finns en stor baksida. ”Under omställningen får vi ju bara kostnaden, och inget av belöningen eftersom det kostar i arbetskraft att jobba ekologiskt. Produkterna vi tar fram under de två åren kan vi ju då inte sälja för det högre priset som går att ta med ekologiskt odlade produkter” säger Per. Vad är då den stora vinsten, som gör att Per inte bara ställt om sin egen och sin brors gård, utan också uppmuntrar andra att göra samma kostsamma och lite krångliga resa? ”Besprutningen” svarar Per direkt och fortsätter ”Hade jag inte kunna vara en ekologisk bonde hade jag sökt mig till något annat typ av arbete”.

 

Besprutningen baksidor

När fält ska besprutas är det främst en fara för bonden själv, de behöver gedigen skyddsutrustning och listan med varningar på medlets etiketter är lång. Per berättar vidare ”Ja där står allt från varningar om hormonstörningar till cancerrisk, dessutom är det otroligt viktigt att inte köra för nära brunnar eller vattendrag. Blåser det, vilket det ju ofta gör här i Skåne, måste man dessutom ha med det i beräkningen. Risken att få i sig besprutningsmedel som konsument är ganska liten om grödan är från Sverige, eftersom svenska bönder inte sprutar direkt på grödan. Äter du konventionellt odlad importerad frukt och grönt är det nästan garanterat bekämpningsmedel på dem. Den största risken tar jag som utför besprutningen”. Så varför besprutar man? Det besprutning gör är att det dödar insekter som äter grödorna, men medlet dödar inte bara de insekter som äter grödan, utan alla insekter. Om besprutning sker för nära vattendrag finns risk att allt liv i vattendraget dör. Insekter kanske inte känns så kul att ha kvar, men hela näringskedjan behövs för att vi ska fortsätta kunna leva på och av jorden. Det som pratas mest om är pollinatörer som bin, men andra insekter som inte ger lika god nytta som honung är ändå viktiga eftersom de till exempel blir mat till fåglar och andra djur.

 

 

När vi besöker gården rensas linser, de går igenom fyra olika rensningar innan de är klara. Linserna odlas tillsammans med havre, eftersom linsen inte blir så hög, och dessutom är lite dålig på att hävda sig, ”Om man bara odlar linser klarar de sig inte så bra mot ogräs, men havren är bättre på det” säger Per. Det är fascinerande att se de enkla men smarta lösningarna som sorterar ut linserna. Bland annat den dubbla spiralen, där runda saker som linser får högre hastighet och därför med centrifugalkraft sorterar sig själva. Ojämna ting som stenar och annat skräp får lägre fart och stannar i den inre spiralen.

De flesta av Pers maskiner fungerar på liknande kluriga vis, och vi får igen en fin Pettson-känsla. ”Inget slängs förstås, havren blir ekologiskt djurfoder och ogräsfröna lägger vi ut i nån fältkant så de kan fortsätta finnas för pollinatörer”.

 

 

Om ekologisk märkning

Ekologiska livsmedel är inom EU livsmedel som producerats enligt EU:s lagstiftning för ekologisk produktion. Det innebär att ett livsmedel måste vara producerat enligt detta regelverk för att få kallas ekologiskt och märkas med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Att använda EU:s märke för ekologisk produktion kostar inte pengar, men de företag som certifierar ekologisk produktion tar en avgift för att utföra själva certifieringen.

Lagstiftningen för ekologiska livsmedel reglerar själva produktionen och vilka ämnen som används. Däremot är ekologisk produktion ingen garanti för att maten är helt giftfri, eftersom livsmedlen kan påverkas oavsiktligt, exempelvis genom föroreningar från den omgivande miljön som producenten inte själv kan råda över.

Likaså reglerar inte lagstiftningen för ekologisk produktion hur mycket man bör konsumera av olika typer av livsmedel för att konsumera hållbart. Exempelvis finns det regler för hur ekologisk produktion av nötköttsproduktion ska gå till, även om vi av klimatskäl behöver minska vår konsumtion av nötkött. 

Källa https://konsumentforum.krav.se/org/krav/d/vad-ar-ekologiskt/